En morgonpromenad a la Måndag.

Detta inlägg är ett sånt där inlägg som ni kanske detta är ju självklart. Men är de verkligen självklart??

Läste denna artikel om en kvinna som försökte rädda sin sambo får döden men de gick inte riktigt som hon ville.
Hon blev ensam kvar med deras gemensamma barn. Tycker hon uttrycker sig otroligt bra i hur sorg får ord och hur ilska blir vardag när sånt händer som detta.

http://www.aftonbladet.se/wendela/article8371810.ab

Ja ni har nog gissat vilken punkt ja är inne och cirkulerar på. Den där punkten att man inte ska ta varandra förgivet!! Hur många gånger har man egentligen inte gjort de och hur många gånger har man inte gnällt över att tåget är försenat.
Perspektiv damer och herrar efter jag läste denna artikel vakna jag till lite iaf och insåg att nu får de vara nog på vinterdepp och orkeslöshet. Man har ju faktiskt en fantastiskt liv att leva. Gäller att ta vara på de.

Nu börjar vi vänner och jag trippa till den fina årgången 25 och jag ser otroligt nog framemot det. Känns lite mysigt att bli 25. Kanske för att jag har kommit en bit på vägen dit jag vill vara. Detta mycket tackvare skolan. Trodde inte den meningen skulle yttras men skolan har hjälpt mig att fokusera och bli mer målinriktad faktiskt....

Ne nu ska jag skriva ut min fantastiska tenta. Men glöm inte nu... De där otroligt fina med en måndagsmorgon då solen lyser och man tar en morgonpromenad. De är då man ska vakna upp och inse hur fint livet egentligen är..

Bild lånad.: http://cartinafinland.fi/kuvapankki/imagebank/image/25/25501/Soluppg%C3%A5ng+p%C3%A5+vintern+25501.jpg
// Fixarsork.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0