Hjärnspöken.

Sådär ja inte trodde jag dem fanns kvar jag är ju trots allt vuxen och trygg med mig själv.
Dock fick jag bittert erfara att ja de finns kvar och de tog ett fint fäste över mina tankar igår.
Rädsla av att känns sig svag eller visa sig svag är min värsta fiende.
Så nu har jag bestämt mig för att sluta vara rädd och vrida mig själv ut och in för att verka bra.
Jag är bra precis som jag är och om man frågar så får man ju faktiskt svar..
Det är med nöjda kliv som jag stiger upp idag och tar emot världen.
Känslan av att våga och satsa har triggat igång mig rejält.

Så för att vinna måste man våga och sätta sina egna spöken åt sidan. Så de är väl bara göra så för att få ett lyckat resultat.

Tre år sedan på en midsommarfest när jag även där bestämde mig för att våga och inte fega.
Inget mer fegande nu...

//Fixarsorken

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0